Ibland pratar man om materialsport, alltså en idrott som kräver särskild utrustning. Det kan vara tennis, fotboll eller slalom; ett ganska flytande begrepp enligt många. Men, prylar är inte allt och även den dyraste och finaste utrustningen kräver att personen i fråga också har kunskap och talang.
Vissa aktiviteter kräver en bana att springa på, eller en hall, som för badminton eller gymnastik till exempel. Och så finns det de som görs i naturen, där klimat och väder har en stor inverkan på resultatet.

 

Snöfria vintrar

Det har hänt att Vasaloppet ställts in eftersom det inte funnits tillräckligt med snö, men nu för tiden går det faktiskt att tillverka snö så länge det är kallt nog ute. För att optimera förutsättningarna i slalompister och skidspår behöver snön behandlas, och det är här en pistmaskin kommer in. Denna maskin har genomgått en omfattande utveckling på senare år. Mycket av dess utveckling skedde i Alperna, men den finns också stor erfarenhet i Norden. Förutom den fysiska maskinen har vi nu också tillgång till digital information med verktyg som kontrollerar behovet av underhåll, guidar och underlättar för utrustningen att användas på bästa sätt. Den som kör en pistmaskin brukar ha cirka 200 timmars utbildning men kan ibland behöva komplettera med kurser hos den som levererar maskinen.

 

Preparerade backar i Nordamerika

Även i USA och Kanada fanns det tidigt ett intresse för att platta till snö för transportvägar och senare för att göra pisterna så inbjudande som möjligt för skidåkning. Bradley och Taylor var tidigt ute med att försöka ersätta “män med spadar” med något mer effektivt. Med en matta av flätad järntråd preparerade de backarna och fick patent för detta under 1950-talet. När man kom på att stålblad som var fästa i en cylinder var bättre så blev det starten på moderna pistmaskiner som packar snön till ett perfekt underlag.